Detta är en myt. För de allra flesta träd stämmer det inte. Det finns förstås undantag men det är bara ett fåtal träd för vilka man rekommenderar vinterbeskärning. Beskär under sommaren. Juni, juli, augusti, september är bra månader. Träden klarar faktiskt av såren (snitten) mycket bättre under sommaren än under vintern. De mår bättre helt enkelt.
Detta är också en myt. Det finns andra trädslag som suger ut betydligt mer vatten. Detta beror bland annat på trädets läge och på bladytan. Så till exempel suger en vanlig lönn ut mer vatten än en björk. Är du rädd för att få mycket vatten runt huset, satsa på andra träd än björk.
Mycket sällan. Det är faktiskt rätt exceptionellt att trädens rötter går så djupt att de når ledningar. Det kan hända i de fall när trädet står precis ovanför en ledning, vilket inte är så ofta. Cirka 90 procent av alla rötter håller sig direkt under ytan. Detta varierar med trädslagen (det finns undantag), men det är bra att veta att det är väldigt få rötter som söker sig djupt.
Detta stämmer inte alls. Ordet hamling kommer från det avlägsna förflutna när bönderna behövde mycket föda till sina djur. Då kapade de träden vid 1,5–3 meters höjd för att de skulle få gröna saftiga blad. Dessa skördades varje år och var värdefull föda för djuren. Men idag behöver vi inte detta foder. Ordet och innebörden lever dock kvar. Hamling är alltså egentligen bara en vana vi tog över från våra förfäder.
Varför är hamling inte bra för träden? Att såga bort toppen på ett träd skapar stora problem både för träd och människor. Det är faktiskt en hel lista med problem som uppkommer vid hamling. Jag ska nämna några. Träd klarar inte av stora snittytorna på kronan. Det är onaturligt. Då ruttnar grenarna och blir ihåliga. Dessutom är de nya vattenskott som kommer upp kring avsågade stammar inte ordentliga grenar. De är trädets lösning på att få balans i kronan igen, på den försvunna höjden och vikten. Vattenskotten blir ostabila med åren. Och då måste man såga av de stora vattenskotten. Det är ett evighetsarbete.
Träden blir ju farligare med åren eftersom vattenskotten inte håller lika bra som naturliga grenar och dessutom gör vattenskotten träden dyrare att vårda. Vad är då lösningen för ostabila träd? Beskär hela kronan. Gallra ur kronan och framförallt toppen. Men behåll många grenar. Gör hellre flera småsnitt än ett stort. Fördelen med hamling är att den kan bidra till biologisk mångfald då man skapar hålträd som lockar många insekter, fåglar, svampar etc.
Bättre vore att säga att gamla träd är värdefulla. Det skulle stämma bra. Allt kan ju vara farligt, även unga träd. Vi kan ju få låga grenar i ögonen. Vi kan ju bryta benen på stubbar. Gamla träd i urban miljö förtjänar vård. Vi pratar om levande organismer som har varit med oss så fantastiskt länge. Det är just åldern som gör gamlingarna så speciella. I så många år har vi njutit av deras skönhet. Är de inte värda ett beröm för det istället? Svaret på frågan om gamla träd är farliga är: Nej. Vård av gamla träd görs på ett annat sätt än vård av unga träd. Det är alltid värt att fråga en arborist om detta.
Tips och rekommendationer för dig som har ett starkt intresse för träd, arboristkunskap och naturvård.
Alléhandboken av Patrik Olsson
Upptäck intressanta länkar och resurser för dig som brinner för träd, arboristkunskap och naturvård.
Ömse sidor om vägen av Patrik Olsson
Alléhandboken av Patrik Olsson (tillgänglig endast via Kristianstads regionmuseum). För att beställa ring 044-13 52 45
Vår tätortsnära natur av Skogsstyrelsen
Signalarter av Skogsstyrelsen
Länge leve skogen
Fria eller fälla huvudredaktör Fabian Mebus
http://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Skyddad-natur/Biotopskyddsomraden/
http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Skyddade-omraden/Biotopskyddsomraden/
http://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/skyddade-omraden/biotopskydd/1-alle-20140415.pdf
http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/sv/publikationer/publicerade-publikationer/2009/Skyddsvarda_Trad_2009_natversion.pdf
http://www.ekframjandet.se/
http://www.treesaregood.org/
http://www.tradforeningen.org/
http://www.tradportalen.se/
http://naturcentrum.se/
http://dwtradservice.se/
Komplett trädlitteratur:
Almgren, G., Jarnemo, L., Rydberg, D. 2003. Våra ädla lövträd. Skogstyrelsen. 91-88462-60-9
Andersson, H. 1999. Rödlistade eller sällsynta evertebrater knutna till ihåliga, murkna eller savande träd samt trädsvampar i Lunds stad. – Ent. Tidskr. 120: 169-183.
Blomberg, P. & Billqvist, M. 2003. Skånska jätteträd – deras förekomst, betydelse och historia. Årsbok för Naturskyddsföreningen i Skåne. ISSN: 1101-0886.
Edlin, H.L. 1980. Skogens träd. Skogens förlag. ISBN: 91-7646-000-2
Ehnström, B. & Axelsson, R. 2002. Insektsgnag i bark och ved. – ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Engquist, M. 2009. Rekommendationer vid trädplantering i Skånes landskap. Länsstyrelsen Skåne län. ISBN: 978-91-86079-54-3.
Gillman, E. 2013. Urban Trees & Landscape Plants, University of Florida Environmental Horticulture Dept. Conference: Art and science of tree pruning, 2013, Stockholm.
Glader E., Moback U. och Persson H. 1984. Saltskador på träd, Stad och land, rapport nr 30, Alnarp.
Gustavsson, E. 2006. Hamling. Trädbladet. S. 8-9. 2:2006.
Gärdenfors, U. (2010) Rödlistade arter i Sverige 2010—The 2010 red list of Swedish species. Swedish Species Information Centre, SLU, Uppsala
Hultberg, T. 2006. Vedrötor i stadsträd – Biologi, detektionsmetoder och förebyggande åtgärder. Examensarbete Nr 1. Institutionen för växtvetenskap. SLU. Alnarp.
Jansson, A. 1889. Vägledning för bättre trädvård. ISBN: 91-576-5390-9
Jansson, N. 2002. Vedskalbaggsfaunan kring gamla ädellövträd i Linköpings tätort. Rapport från Linköpings kommun.
Järvinen, L. 1996. Våra trädslag. Finska Forstföreningen, Lusto – Finlands skogsmuseum och skogsinfocenter, Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio.
Lonsdale, D. 2008. Principles of Tree Hazard Assessment and Management. Forestry Commission. Research for Amenity Trees, No 7. ISBN 978-0-11-753355- 4
Köhler, F. 2000. Totholzkäfer in Naturwaldzellen des nördlichen Rheinlands. Schriftenreihe 18. – Landesanstalt für Ökologie, Bodenordnung und Forsten/ Landesamt für Agrarordnung NRW, Recklinghausen.
Mebus, F., Sandberg, K., Rehnberg, M., Grönwall, E., Arvidsson, J., Åström, H., Hallesius, K-H., Östberg, J. & Eriksson, A-G. 2013. Fria eller fälla? Remissversion av rapport från: Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, Föreningen Sveriges kyrkogårdschefer, Trafikverket, Föreningen Sveriges stadsträdgårdsmästare), Sveriges Lantbruksuniversitet
Mitchell, A. 1977. Nordeuropas träd – En bestämningsbok. Albert Bonniers tryckeri, Stockholm. ISBN: 91-0-041270-8
Naturvårdsverket. 2012. Åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. ISBN: 978-91-620-6496-9
Niklasson, M. & Nilsson, S.G. 2005. Skogsdynamik och arters bevarande. – Studentlitteratur.
Nitzelius, T. & Vedel, H. 1992. Skogens träd och buskar. Nordstedts förlag AB. Stockholm. ISBN: 91-1-874072-3
Ollson, P. & Jakobsson, Å. 2005. Alléhandboken. Regionmuséet Kristianstad. ISBN. 91-972800-8-9.
Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der südund mittelschwedichen Laubbäume. – Opusc. Ent. Suppl. 16.
Quantified Tree Risk Assessment Ltd. 2012. V4.03 (SV) 08-2012. Kvantifierad riskbedömning av träd − Handhavande noteringar.
Quartier, A & Bauer-Bovet, P. 1974. Träd och buskar i Europa. Albert Bonniers förlag AB. Stockholm. ISBN: 91-0-039718-0
Ranius, T. & Jansson, N. 2000. The influence of forest regrowth, original canopy cover and tree size on saproxylic beetles associated with old oaks. – Biol. Conserv. 95: 85-94.
Read, H. 2000. Veteran trees – A guide to good management. English Nature. ISBN: 185716474.
Rundlöf, U. & Nilsson, S.G. 1995. Fem Ess metoden. Spåra skyddsvärd skog i södra Sverige. – Naturskyddsföreningen.
Sallmén, N. 2012. Värdefulla träd längs vägar och järnvägar. CBM:s skriftserie 61. ISBN: 978-91-89232-74-7
Sandberg, P. 2010. Kontroll och skötsel av alléplanteringar. Trafikverket. Publikationsnr:2010:050. ISBN: 978-91-7467-018-9
Speight, M. C. D. 1989. Saproxylic invertabrates and their conservation. – Council of Europe, Strasbourg.
Stenholm Jakobsen, R. 2013. Hamla lövträd – en manual. Göteborgs Universitet. ISBN: 978-91-979382-7-3
Stubbs, A. & Chandler, P. (utg.) 1978. A Dipterist’s handbook. The Amateur Entomologist. Vol. 15. – The Amateur Entomologist’s Society, Orpington.
Sörensson, M. 2008. AHA – en enkel metod för prioritering av vedentomologiska naturvärden hos träd i sydsvenska park- och naturmiljöer. Entomologisk Tidskrift 129 (2): 81-90. Uppsala.
Vedel, H., Møller, J.D., Svedberg, U., Jansson, C-A. 2004. Skogens Träd och buskar. Bokförlaget Prisma, Stockholm. ISBN: 91-5184093-6
Vollbrecht, K.E.F. 1991. Träd – deras biologi och vård. Arbor Scandia, Åkarp. ISBN: 91-971342-0-1
Widén, M. 2002. Sveriges vildväxande träd och buskar. Studentlitteratur, Stockholm. ISBN: 91-44-02137-2
Årman, A. 2011. Riskträd i stadsmiljö – Kan man riskindela trädarter utifrån trädens kondition och uppbyggnad? Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design. Institutionen för kulturvård. Göteborgs universitet.
Österman, P. 2001. Svenska jätteträd och deras mytologiska historia. ISBN: 91-631-1259-0
Alexander, K. N. A. 2002. The invertebrates of living and decaying timber in Britain & ireland. A
provisional annotated checklist. – English Nature Research Reports. Number 467. English Nature,
Peterborough.
Ömse sidor om vägen av Patrik Olsson
Alléhandboken av Patrik Olsson (tillgänglig endast via Kristianstads regionmuseum). För att beställa ring 044-13 52 45
Skyddsvärda träd i Östergötland av Länsstyrelsen Östergötland
Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet av Naturvårdsverket
Tree Pruning av Alex L. Shigo
Arnika CZE
Projektet finanseras av DW Trädservice AB
Foto: Martin Waldmann